11 december, 2022

Sökmotorer och AI-baserade tjänster utmanar oss att finna vägar för att kunna samspela med algoritmer

En utmaning som jag brottas med när jag skriver denna text om hur vi ska kunna samspela med algoritmer är att texten både ska vara läsbar för dig som läser den och vara sökbar för Googles algoritm.

Om inte sökalgoritmen ”begriper” vad jag skriver, eller anser att texten inte är tillräckligt relevant så att den är värd att förmedla högre upp på sökresultaten, så kommer du inte att kunna hitta denna text om du inte redan har en relation till mig på något sätt (eller en länk).

Därför försöker jag kombinera mitt eget sätt att uttrycka mig (där jag exempelvis älskar mångtydigheten i språket för att kunna uppfatta flera parallella perspektiv) med att anpassa min text och ordval så att sökmotorerna ska känna igen strukturen och orden jag använder.

Konsekvensen av denna balansakt är att jag minskar antalet synonymer, jag undviker att göra metaforiska associationer och jag försöker gruppera meningar i olika typer av punktlistor under olika rubriker. Och om du själv tycker om att skriva texter med flera bottnar och olika referenspunkter så känner du nog igen dig i att denna typ av textmallar ofta tvingar språket att bli både kargare och mindre överraskande.

Att vi blir starkt påverkade av de verktyg som vi skapar är ju ingen ny företeelse. Det har alltid varit så. Som Fader John Culkin uttryckte det, kommunikationsprofessor vid Fordham University, och vän till Marshall Mcluhan: “We become what we behold. We shape our tools and thereafter our tools shape us”.

Vi blir allt mer beroende av algoritmer

Men det är ändå en ny situation i spåren av att vi blir allt mer beroende av sökmotorer och olika AI-baserade tjänster. Och därmed blir vi också allt mer beroende av vilka algoritmer dessa system följer.
Algoritm är en bestämd mängd otvetydiga instruktioner som har i uppgift att lösa konkreta problem. Och våra AI-system är fyllda av denna typ av algoritmer. En del algoritmer jobbar med enklare problem medan andra algoritmer i sin tur styr ett nät av algoritmer.

Det betyder också att den som från början har programmerat dessa algoritmer styr alla dessa AI-system även om dessa individer inte alltid (eller kanske väldigt sällan) egentligen förstår möjliga konsekvenser av att de har programmerat algoritmerna på vissa sätt.

Denna s k Understreckare i Svd, som publicerades den 20 november, handlar just om den makt som ligger hos de som styr algoritmerna: Algoritmernas vägar äro icke outgrundliga
(Julia Ravanis Fil mag i idéhistoria, civilingenjör i teknisk fysik och doktorand i teknikhistoria vid Chalmers i Göteborg och författare till ”Skönheten i kaos” (2021): https://esvd.svd.se/p/kultur/2022-11-20/a/algoritmernas-vagar-aro-icke/1005/767537/34021893?mainissue=767551

Lyckligtvis ökar medvetenheten om detta maktförhållande och vi kan se allt fler AI-tjänster där man vill vara transparent med både sina underliggande algoritmer och vilka som styr dem.

Och då kommer vi till min övertygelse om att vi behöver utveckla vår förmåga att umgås med algoritmer eftersom de kommer att bli en allt större del av vår tillvaro. Nedan ger jag tre exempel på hur kombinationen av människa och maskin kan komma så mycket längre än om bara människa eller maskin försöker lösa olika problem.

AI-genererat material bortom det förväntade

Huvudmenyn i AI-tjänsten Simplified

Först en tjänst jag använder som heter Simplified. Här har man kombinerat samarbetsmöjligheterna med AI-systemet när man jobbar med design och bildgenerering, film- och videoskapande, olika typer av textproduktion och publisering i sociala medier. – https://simplified.com/

Fördelen med att använda AI-genererade bilder är att du inte behöver betala några rättigheter till någon som har skapat ett bildverk.
Det uppstår intressanta följdeffekter av att de s k språkmodellerna, som bidrar till att översätta naturligt språk till ”datorspråk, blir så mycket kraftfullare (du känner kanske till Googles GPT-3 som snart kommer i version 4).
En av effekterna är att den mänskliga förmågan att formulera sig i text blir allt viktigare för att bildgenereringsalgoritmerna både ska förstå vad man menar och dessutom fortfarande ska kunna bidra med helt oväntade vinklar och bildelement.

Den text som man skriver in i bildgenererar-rutan kallas för en ”promt”.
För att få till en riktigt bra promt så behövs det ofta många iterationer (omtag) där människan justerar språket vartefter bildgenereringsalgoritmen provar nya kombinationer.

Och nu finns det redan en bank för lyckade promtar (PromtBase – https://promptbase.com/).

Där kan du både köpa och sälja framtestade promtar i olika genre. Det är heller ingen högoddsare att allt fler yrkesgrupper som jobbar med att skapa bilder behöver bli duktiga på promting.

I denna samling så kan du faktiskt lära dig grunderna: http://dallery.gallery/wp-content/uploads/2022/07/The-DALL%C2%B7E-2-prompt-book-v1.02.pdf

Samtidigt har det i dagarna kommit en nya AI-tjänst som är specialiserad på att konversera med människor – ChatGPT – och den kan du faktiskt be om råd för att skriva promtar som kan generera de bilder du inte visste att du sökte efter: https://chat.openai.com/auth/login

En kul sak du då kan prova är att be ChatGPT om tips på promtar som du sedan skriver in i DALL-E 2 (Open AI:s bildgenererare). Toppbilden är just genererad av DALL-E 2 utifrån förslag från ChatGPT om hur man visualiserar olika typer av algoritmer på ett kreativt sätt.
Förslaget jag fick till text från ChatGPT att skriva in som ”promt” i DALL-E 2 var: ”Tänk dig en stad där olika algoritmer är som byggnader i en stadskärna. Vad ser du för olika byggnader som representerar olika typer av algoritmer, och hur är de relaterade till varandra”.

Kreativ AI-sparring från olika karaktärer

Exempel på karaktärer som man kan konversera med

Charachter.ai är en splitterny AI-tjänst (befinner sig i s k beta) som jag precis har börjat använda. Här kan man textkonversera med olika karaktärer, både levande, döda och fiktiva, men också skapa sina egna karaktärer.
Redan i beta-stadiet är denna AI-tjänst så kraftfull att man på hemsidan ständigt påminner om att alla svar och påstående vi får från de olika karaktärerna är påhittade.
Själv använder jag denna AI-tjänst för att snabbt få nya perspektiv på det jag jobbar med eller för att testa mig fram i nya frågeställningar som kan hjälpa mig att formulera problem på nya sätt.
Charachter.aihttps://beta.character.ai/
Den blir liksom an AI-version av min egen tjänst Borrow a Brain där man kan låna någon annans hjärnkraft en stund för att få tillgång till nya perspektiv, idéer och erfarenheter. Jag ser redan framför mig hur Borrow a Brain utvecklas till att bli en kombination av människa och maskin.

Kombinera mänsklig kunskap i forskningsfronten

Man får i sim forskning hjälp att söka, filtrera, analysera, urskilja, summera, automatisera och författa rapporter

Slutligen vill jag här introducera en AI-tjänst där forskare inte bara får hjälp att söka fram vetenskapliga publikationer kring de frågor som du med naturligt språk har skrivit in i en sökruta. Man får också förslag på vetenskapliga artiklar, och därmed koncept, inom andra områden som vanligtvis inte härrör till sitt eget forskningsområde. Mest intressanta ur mitt perspektiv är att AI-tjänsten även föreslår kopplingar mellan olika rön och modeller över gränserna för helt olika kunskapsområden, t ex över gränsen för naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning. På så sätt kan människa och AI tillsammans generera ny kunskap som annars skulle kunna legat fördold beroende på att strukturen för kunskapandet bygger murar mellan olika ansvarsområden.

iris.aihttps://iris.ai/
Jag använder inte själv denna tjänst men förmedlar den alltid till de forskare som jag på olika samarbetar med. Kan kanske vara kul att veta att jag under åren faktiskt har tränat 60+ professorer och 200+ doktorander att presentera och tillgängliggöra sin forskning utanför sin egen kunskapsdomän. Men med ett AI-verktyg som iris.ai så kan forskare mycket lättare nå varandra över de av människor artificiellt skapade kunskapsgränserna.

Hör av dig med dina erfarenheter av att samspela med algoritmer

Jag hoppas att jag har lyckats med min intention, att du har funnit texten både läsbar och läsvärd och att du kanske har hittat den genom att du har gjort en sökning på nätet.

Hur som så fortsätter jag att träna på min förmåga att umgås med algoritmer och jag hoppas att du har blivit inspirerad av att göra detsamma.

Förresten, du får gärna skriva några rader till mig efter du har testat någon eller några av AI-tjänsterna som jag har tipsat om. Är alltid livgivande att lära sig umgås med algoritmer tillsammans.

;